1 år & Lovefeeling

OJ!! Jag har nästan glömt bort Er ju!
Hej igen alla finisar här på bloggen nu är jag tillbaka igen....

Så mycket har hänt sen sist jag uppdaterade men det första jag ska skriva om och visa foton av är Tuvas 1 års dag. Tänk att hon har fyllt 1 år?? Vart fasiken har tiden tagit vägen egentligen? Jag minns det som igår när jag såg två blå streck på gravstickan och förvirrad av lycka ringde min mamma och grät. Jag minns också smärtan av värkarna när vattnet gick, den långa väntan i 3 dygn innan jag och Tuvas pappa åkte taxi till Sunderby sjukhus mitt i natten och jag redan hade öppnat mig 6 centimeter när vi kom fram. Solklara bilder i min hjärna på lilla Tuva när de la upp henne på mitt bröst och jag blev så rädd och så lycklig på samma gång. Allt jag beskrev känns som igår och det är redan över ett år sen.
Tuvas pappa kom hit på besök för att fira sin dotter och kvällen före födelsedagen hängde vi upp en massa ballonger i köket och jag förberedde tårtan. På morgonen sjöng vi sånger för vår lilla dotter och hon fick öppna sina paket med lite hjälp av oss förstås.

Nadia och Pebbels var de första besökarna för dagen. De kom med ett glatt humör och en fin present till Tuva. En rosa, skitsnygg Adidas tröjja ala´ Nadiastyle och jag vet att Tuva kommer glänsa i den den dagen hon kan ha den. Tack för presenten våra små bästisar! :)
Vi bjöd dem på tårta och Tuva fick testa att äta själv för första gången. Det blev geggkalas av dess like! Hon körde ner båda sina händer i tårtan och mosade den så att den klämdes upp emellan hennes små fingrar. Sen kladdade hon ut den runt hela munnen och bara babblade sitt språk, "tuviska" som min vän Axel kom på att det heter. ;)

Efter en stund ringde det på dörren och Jennie och Milo kom för att fira Tuvas dag. Milo som jag skrivit om här i bloggen förut är bara 21 dagar äldre än Tuva och går redan och har tydligen gjort det sen i påskas. Det kändes jättekonstigt att se honom knalla omkring så kavat här i lägenheten. De kom också med en fin present som kommer hjälpa Tuva att träna motoriken och hjärnkontoret. Tusen tack för den!

Tuva & Milo har alltid gillat kroppskontakt

Sen kom även mamma och Stig hit med presenter och vi alla åt middag från pizzerian här i Öjebyn. Tuva var superlycklig hela födelsedagen och lekte med både vänner och presenter och när dagen nådde sitt slut så var det en väldigt trött liten flicka som somnade i sin säng. Jag var också helt slut och när jag äntligen sträckte ut mig på soffan så kändes det som om jag inte hade sovit på flera dygn. Jag var lika nöjd med min dotters första kalas och trots en del avbokningar från kompisar så blev de precis så bra som man kunde önska sig.

Firandet fortsatte i lördags hemma hos min mamma med den närmaste familjen och då fick Tuva leksaker, en uppblåsbar pool och en cykelhjälm. Jag själv fick en gammal cykel med barnsadel av min bror så nu ska vi snart ut och trampa runt Öjebyn och testa på hur det känns att rulla istället för att gå. Kanske besöka havet igen för det tyckte Tuva mycket om.

På egen front så leker livet just nu. Det var längesen jag kände mig så här tillfredställd med livet och jag trivs med det mesta omkring mig. Det var ruskigt längesen jag träffade Jenka och för varje dag vi inte ses så blir saknaden större och större. Nadia är precis i skrivande stund bortrest i nordiska norrbotten men kommer hem ikväll och imorgon ska vi åka och tälta om bara monsunregnet lugnar ner sig. Grymt kul att campa ute i naturen, tända en brasa, dricka sig en öl och babbla om livet. Det är livskvalitét på hög nivå. Jag längtar!
Jag umgås mycket med vänner just nu och dagarna fylls av skratt och glädje. Jag tror till och med att Amor har skjutit en kärlekspil i mitt hjärta men än så länge ligger jag lågt om det här så får ni vara nyfikna ett tag till. ;)

Just nu är min brorsdotter Meija här och hon har sovit över här inatt hos oss. Snart ska Tuva vila förmiddag och då ska jag o Meija krypa ner i soffan och titta på filmen Trassel tillsammans. Jag älskar Meija hon är snäll och fin!

Nu fortsätter jag att fylla min sommar med glädje och vänskap och återkommer när det finns mer att skriva om.

Simma lugnt!

//Sussie

Nationaldag & Gungdebut

Hallå i där ute i sommarnatten!

Ville bara dela med mig av en underbar dag som jag och Tuva har haft tillsammans. Idag firade Sverige sin nationaldag och jag bestämde mig för att vi två skulle åka ner till Badhusparken och hitta på lite skojjiga saker. Vi åkte och hämtade Lisa och begav oss in mot staden och solen strålande från en klarblå himmel.
I badhusparken hade en massa människor samlats för att mysa i det fina vädret och jag träffade både Jenka och hela hennes familj och Ulrika och hennes lilla Ylva. Tänk hon är två månader yngre och står redan. Underbart!

Här får ni en liten bildserie på våran dag :)

Jag tog en fin sommarbild på Tuva igårkväll när hon fick testa att sitta i gräset för första gången.

Just nu är Tuva dunderförkyld och har feber. Snoret rinner från hennes lilla näsa och jag tycker lite synd om henne. Hon sover gott nu och jag hoppas att det värsta har lagt sig tills imorgon. Nu gör jag kväll och lägger mig med henne och kramar John Blund en stund.

Puss!

//Sussie

Stockholmskärlek & Gammal vänskap

Så där ja! Då var Stockholmsresan avklarad och jag har kommit tillbaka till mitt Norrland igen. Tyvärr för Er så hade jag så underbart roligt med mina vänner där nere så jag varken hade lust eller tid att uppdatera varje dag som jag först hade tänkt.
Jag och Jenka kom fram till centrum mitt på dagen i torsdags och direkt så låste vi in våra väskor och vandrade genom staden. Det är så vackert i stockholm och så mycket folk och jag var som ett litet barn på julafton. Vi gick drottninggatan i några affärer men sen var båda rätt överrens om att vi skulle styra kosan mot gamla stan. Det är en vacker väg att gå från Sergels torg till Gamla stan och Riksdagshuset är ju en enormt mäktig byggnad som på ett sätt välkomnar en in i myset som Gamla stan skänker.

Vi shoppade lite och hittade en liten billig tacoobar där vi käkade och drack oss en kall stor stark. Dit kom även Maria och sa hej för en stund. Riktigt skönt att få ge henne en kram igen.

Jenka & Maria

På eftermiddagen åkte vi vidare hem till Olle och det var ett väldigt kärt återseende oss vänner emellan. Efter middag på den lokala pizzerian så började vi festa lite och det slutade med en krogrunda av dess like på söder. Härliga Stockholm och härliga Olle! :)

På fredagen var nog ingen av oss vidare pigg men då hade jag ju sen länge lovat min vän Fredrik som numera bor i Västerås att vi skulle hitta på nåt kul så det var bara att bita i det sura äpplet och försöka piggna på sig för han var på väg. Jag och Jenka drog in till stan och kollade kläder ett par timmar och sen kom Fredde och vi åkte till Olle. God Kebab på ett ställe i Årsta och sen började fredagens äventyr. Nu kom även Johan dit och det var liksom 5 gamla vänner som delade skratt och minnen med varandra.

Underbaraste Johan & Jenka

Jag & Fredrik. Vänner sen 1993...visst syns det? :)

Kvällen slutade på en båt i Slussen och vi kom inte tillbaka hem förrän på morgonkvisten och då hade jag nog den finaste morgonen jag någonsin delat med Olle. Nu förstår jag varför vi varit vänner så länge som vi har och varför vi alltid kommit så bra överrens. Samma humor och ganska så lika tankar om livet. Solen sken på oss på Olles lilla balkong och jag tror jag somnade lycklig 9 på morgonen.

Sussie & Olle klockan 7 lördagmorgon. I love you!

Lördagen blev väldigt lugn med mycket vila, glada skratt när vi berättade om gårdagens bravader och Olle lagade en god middag till oss och vi avslutade kvällen med film och chips. Jag kan lova Er alla att jag sov väldigt gott brevid Jenka den natten.

Tuva och Buddha har båda bott hos mina föräldrar. Där känner hon sig väldigt trygg och varje dag när jag och min mamma pratade fick jag höra vilken glad unge jag har och hur busig hon varit under dagen. Varje kväll hade hon somnat i armarna på min mammas man och varje natt hade hon sovit hela natten. Inget gråt och ingen förtvivlan utan bara glad och hungrig på livet. Vetskapen av att min dotter trivs så bra hos mamma och Stig gör att jag kan slappna av och inte tänka så mycket på Tuva när jag väl är borta någonstans. Jag vet att hon är trygg där och det gör mig kolugn.
När jag kom hem så hade de hållit henne vaken så att hon skulle få träffa mig innan hon somnade. Det var en jättekonstig känsla att se henne efter att ha varit ifrån henne i fyra dagar. Hon log stort och kom upp i min famn och lutade sitt lilla huvud mot min axel. Jag pussade och kramade henne men såg också i ögonvrån att hon någonstans sökte trygghet hos min mamma som om hon inte trodde sina ögon att det verkligen var jag som höll henne i famnen. Vi somnade lyckliga brevid varandra i min säng den natten och jag fick aldrig nog av hennes lukt och av ljuden av hennes andetag.

Jag har drabbas av en grejj jag alltid drabbas av när jag är ute och reser och har haft det riktigt skojjigt. Jag får en slags längtan efter att leva lite ansvarslöst och bara ha roligt hela tiden. När jag kommer hem från ett ställe där jag haft sällskap dygnet runt, skrattat och bara haft så jävla roligt så blir jag ledsen när dörren i min lägenhet stängs igen och allting blir tyst och vardagen slår emot mig igen. Det har varit två eller tre jobbiga dagar med blandade känslor inombords. Det är som att en del av mig vill flytta härifrån och bara vara någonannanstans och den andra delen, den som får bestämma, vet att där jag är nu är det bästa för mig och Tuva och det är här vi ska vara.
Idag är det fem dagar sen jag kom hem och nu börjar det gå över och jag börjar känna mig som mig själv igen och uppskatta allt det fina runt omkring mig.

Jag funderar på att lägga ner den här bloggen. Jag hittar som ingen inspiration till att skriva längre och jag går som på nålar då jag vet att Ni inte fått nåt nytt inlägg på flera dagar. Det skapar stress och dåligt samvete. Löjligt va?
Vi får se hur jag gör med den men Tuva fyller ett år om två veckor och det kanske är dags att sluta skriva om henne då?

Simma lugnt ute i sommaren!

//Sussie