Julmys & Dansflams

Hallåjsan!

Julen är avklarad för detta år och det var en härlig känsla att få dela den med min dotter och resten av min familj. Tänk vilka fina bröder jag har. Tuva har tre fina morbröder och tre lika underbara kusiner. Sen har hon världens bästa mormor & morfar också och alla dessa människor fick vi dela julafton med.
Tomtemor kom redan kring 14.00 smygandes ut från skogen med sparken full av julklappar.

Alla barnens ögon tindrade, även på Victor 10år som inte längre tror på tomten utan gormade att det "var grannen". ;)

Tuva fick paket och trots alla dyrare och större julklappar så valde hon själv sin favorit. Den tuggvänliga bollen var såå skön att klia lilla tanden med.

Buddha njöt också av julen och allt vad det innebär i matväg. Julskinka, köttbullar, kalvsylta och annat mums. Dessutom fick hon enormt mycket uppmärkamhet och kelade sig så trött att hon däckade senare när vi kom hem.

Juldagen firade jag med mina vänner i en lägenhet inne i stan. Underbar förfest med bra musik och en massa babbel om allt och inget. Kan väl som säga att det var en avskedsfest för Maria W som flyttar till huvudstaden nu i dagarna. Kommer sakna dig!
Hur som helst så gick på Kalles (en krog här i stan) och där fastnade jag på dansgolvet säkert två timmar. Dansade hela kvällen och kan nog säga att det var väldigt längesen jag har känt mig så fri och lycklig. Jag ÄLSKAR verkligen att dansa och dans tillsammans med isvatten var en lyckad kombination.
Tuva var hos min bror Peter och hans fru Sara den natten och det hade gått riktigt bra. Hon charmade dem till max och hade varit snäll och lugn hela natten. Jag saknade henne verkligen när jag vaknade på annandagen och när hon kom hem kring 13.00 så var det med glädje jag tog emot henne.

Jag har gått ner 2 kg till så nu är det sammanlagt -32 kilo. Galet alltså och nu börjar det verkligen kännas i kroppen. Hittade lite bilder på mig förut när jag var höggravid som jag ska jämföra med två bilder tagna på juldagen innan jag gick ut.
Inte är jag då smal ännu men det tar sig sa räven. :)

Juldagen 25/12 - 2010

Det är effektivt att amma så jag tror jag fortsätter med det. Tuva går upp i vikt och jag rasar neråt. Väldigt bra ekvation tycker jag. :)
Jag har köpt Zumba träningsvideo och ska börja träningsdansa här hemma i vardagsrummet. Eftersom jag älskar musik & dans så kan jag inte hitta ett mer effektivt träningssätt för min kropp och jag vägrar gå ut och gå när det är isandes iskallt. Jag menar mellan 20 och 30- grader? Never ever!

Tuva har börjat nyansera sitt joller. Numera kommer det ut "ord" som gaga, baba, apa och mycket mer. Det är så gulligt att höra henne leka med munnen och forma ljuden till ett språk istället för bara joller. Hon har också börjat förstå hur hon ska förflytta sig med lära gå stolen om än hon bara förflyttar sig bakåt än så länge. Även på täcket på golvet så har hon börjat hasa sig bakåt och åt sidan. Hon lyfter upp hela överkroppen på sina armar och stannar kvar där en lång stund. Tror inte det är länge kvar nu innan hon kryper.

Adjöken för denna gång och på återseende!

//Sussie

Julhälsning & morgonmys!

God Jul alla mina sköna läsare!

Idag bär det iväg till min mamma för att fira julen med henne och Stig, alla mina bröder & deras partners och alla syskonbarnen. Härlig dag och äntligen julmat! ;)
Tomten väntar ute i skogen och jag ska försöka hinna tjuvkika på Kalle även om julmaten serveras just då.
Ska lägga mig ner med min dotter i sängen och mysa vår första julaftonsmorgon tillsammans.

Hejdå för denna gång! Kärlek till er alla!

/Sussie & Tuva & lilla Buddha

Snökaos & matvrak!

Tjingeling alla läsare!

Det börjar vankas jul nu är det inte långt kvar alltså. Här uppe i Norrbotten kan vi då inte gnälla att vi inte får en VIT jul iallafall. Snön har vräkt ner konstant i en vecka snart känns det som. Häromdagen när jag skulle gå ut så möttes jag av en helt översnöad bro och min bil stod översnöad ute på vägen. När jag hade sopat bron var det bara att inse att jag inte tog mig någonstans förrän vaktmästaren hade varit hit o skottat med traktorn.

Min mamma har varit hit två gånger denna vecka och hälsat på lillprinsessan. Ingen tvekan om att Tuvas mormor är galen i henne. Där får min flicka en massa kärlek och omtanke hela tiden. Som idag så ringde mamma och var alldeles skärrad för att det hade skett en trafikolycka här i Öjebyn. Naturligtvis trodde hon att det var jag och Tuvisen. Mamma har alltid varit överbeskyddande men ännu mera nu sen Tuva föddes. :)

Tuva börjar ta steget från en baby till ett litet barn. Alltså fortfarande är hon bäbisliten men nu umgås vi mer, pratar o sjunger och jollrar mer. Hon börjar förstå små saker och miner jag gör. Hon har blivit så duktig på att smaka nya maträtter och hittills har det slunkit ner gröt, banan, potatis, blåbär, hallon, mjölk, mortossaft, morötter. Hon älskar verkligen att äta och skojjigast av allt är nog att dricka vatten ur nappflaskan. ;)

Imorse kom min bror Erik förbi med sin underbara Klara igen. Det är så nice att studera henne och inse att min flicka snart är så där stor och går och förstår en massa saker. Tänk att vi fick barn så tätt inpå varandra och att det blev flickor för oss båda. När jag och erik blev styvsyskon var båda 7 år gamla och nu är det 23 år senare och två småflickor ska lära känna varandra och leka, precis som vi gjorde. :)
Både jag och Erik passade på att fota litegrann under tiden de var här.



Buddha är jättespännande...



Men väldigt mjuk att klappa på..

Sen avslutar jag med några bilder på de två bästa i mitt liv!

Om vi inte hörs mer här på bloggen innan fredag så vill jag önska er alla en riktigt god jul och var nyktra och skötsamma så barnen får en vit och trygg julafton!

//Sussie

 

 

Tomteluvan & scoobadive!

Hejhej!
Tänkte svamla lite nu igen. ;)

Imorgon är det Tuvas 6 månaders dag. Fatta ett halvt år har gått sen hon titta ut till mig här på jorden. Hon har gått från ett hjälptlöst litet knytte till en bestämd och nyfiken liten dam på bara 182,5 dagar. Tänk jag som trodde att mitt liv alltid skulle vara att sitta och amma och amma och amma. Nu är det så mycket mer. Tiden har bara sprungit iväg som en blixt. Nu kan jag verkligens förstå Kickis kommentar (som är mamma till Sandra + två vuxna barn till) som hon sa när vi hade kommit hem från BB. 
-Njut nu Sussie för snart tar hon studenten och flyttar hemifrån! ;)

Tuvas morbror Erik, hans sambo Nina och Tuvas kusin Klara har kommit upp från huvudstaden till oss här i Piteå. Idag började vi dagen med att åka till badhuset och babysimma lite igen. Klara var som ett vattenmonster och åkte rutchbanan om och om igen och inte var hon rädd för att hamna under vattnet heller. Tänk hon är bara 1 år och 4 månader. Sötnosen.
Jag och Tuva tog det mycket lugnare och tränade på att "simma" och faktiskt så dök vi några gånger också. Det gick bra, inga tårar eller gråt och jag var stolt över mig själv när vi gick upp från poolen. Tuva fixar ju det men inte jag. Blir skrajj och får ont i magen men denna gång gick det mycket bättre. Se själva här är beviset:

I helgen som var så hände det nåt riktigt obehagligt. En person som jag inte ville ha in hos mig kom förbi och plingade på kring 21.00 tiden på lördagkvällen. När jag inte ville öppna så plingades det ännu mera och tillslut började det sparkas på dörren. Då ringde jag polisen och de kom och avlägsnade personen. Känslan i mig då var så total maktlöshet. Blev så ledsen och även rädd, men framförallt väldigt förbannad inombords och hade nog gärna tagit lagen i egna händer. Men eftersom jag har Tuva nu så kände jag att det var bäst att bara hålla mig lugn och invänta polisen bara. Det hoppas jag vi slipper uppleva fler gånger. Tack mamma & Stig för att ni fanns med mig i telefonen under hela händelseförloppet. Jag älskar er oändligt!

Nu till något roligare och så mycket gulligare. Tuva har börjat vara i sin gåstol som hon har fått låna av Sandra. Fatta hur söt hon är när hon fullt koncentrerad sitter och fingrar på leksakerna som sitter fast i bordet framför henne. Sen åker hon iväg, oftast bakåt men även åt sidan. Jag har en väldigt mörk lägenhet så det är svårt att fota i mitt vardagsrum men här är hon iallafall:

Jag har även plockat fram babygymmet. Det är ett lite annorlunda gym som heter "Bamses babygym". Det är konstruerat så att de från början ligger ner i den och tittar på hängande djur och sen när de blir äldre så lägger man i en ring (ser ut som en badring) och så kan bäbisen träna på att sitta upp.
Jenka hälsade på mig och Tuva igårkväll och Ni ska bara se kärleken mellan min dotter och min gulliga vän. De älskar verkligen varandra och ingen är så finurlig som Jenka när det kommer till att aktivera en uttråkad 6 månaders baby. Hon hade med sig kameran igen och tog några härliga bilder:

Tänk snart är det julafton. Längtar efter första julbordet så jag snart blir galen. Bara jag tänker på det så rinner det i munnen. Jag har tjatat nu på min kära mor att hon inte får glömma ischoklad. Har gått och suktat efter det på Willys i typ 2 månader men bestämt mig för att hålla mig till julafton. Jag ligger fortfarande på -30 kg men har gått och blivit helt chokladberoende. Varenda jävla dag äter jag lite eller mycket choklad. Ett begära som skriker och njutning när jag käkar den. Blir fan less på mig själv och min dåliga karaktär :P

Här är en som tjuvstartat julen lite. Tomteluvan ;)

Har ju glömt det viktigaste. Tuva har börjat få en tand! 12/12 -2010. Samma dag som Smokey föddes. Ödet eller bara tur? Vem vet...

Simma lugnt!!
Kram Sussie

TuvaPiggelin & BubbelBuddha

I detta avsnitt av bloggen så kallas Tuva för ungen eftersom inatt har hon verkligen förtjänat den titeln. Jag gjorde som vanligt igårkväll. Lekte med henne en bra stund medan jag tappade upp ett bad. Sen gosade vi o klädde av oss och hoppade ner i skumvattnet tillsammans med badankorna och plastvalarna. Hon hade kul, plaskade, skrattade, "simmade" och gjorde allt sånt som bäbisar älskar att göra när de badar badkar. Sen gjorde jag en STOR falska med varm ersättning till henne som  hon sög i sig med glupande aptit. Efter det fick hon sitta uppe en stund och mysa i min famn när jag såg på tv. Ja ni vet, jag gjorde allt för att kvällsrutinen skulle se ut som vanligt.
Hon somnade kring 20.15 och jag njöt av tystnaden och min egentid, det skulle jag aldrig ha gjort. Straxk före 21 så vaknar hon och är såååå pigg. Jag försökte igen med alla medel att få henne att somna om men det var bara att ge upp och ungen var vaken till 23.45 då hon somnade om djupt in i drömmarnas land. Men tror ni det var färdigt där? Knappast! Hon vaknade igen klockan 1 och ville äta, vaknade igen klockan 03.45 och var vaken till 05.10 och så där har det hållit på hela natten. Jag är helt slut och vem tror ni ligger och sover på min säng? Joo lilla ungen Tuva. Suck :)

Jag tänkte dela med mig om lite sjuka tankar som säkert drabbar alla nyblivna föräldrar någongång. Ibland känner jag mig fullproppad med bäbis, mammaliv, blöjbyten och amningar. Det känns som att jag förlorat mig själv på vägen och då dyker det upp så sjuka tankar. Ofta handlar de om att jag ångrar mig, att jag skaffade barn vid fel tidpunkt, att jag inte är bra mamma nog till Tuva och att hon tar för mycket plats. När jag delar dessa tankar med andra föräldrar så visar det sig att dessa tankar är fullständigt normala. De förklarar allesammans att man kan irritera sig på sitt barn och känna sig kvävd. Det är normalt och för mig som tar hand om Tuva på egen hand så är det inte konstigt alls. Känns skönt att höra det för hur än illa det än kan kännas ibland så försvinner det när hon ler mot mig och utvecklas. Vad som än händer så tillhör mitt hjärta denna vackra unge och vad som än händer så kommer jag alltid att ta hand om henne.

Hon har börjat bli starkare i både själen och kroppen. Härom dagen så tog hon tag i sin napp och efter ett litet tag med trixande och siktande så träffade hon munnen och började suga på den. Jag var så stolt att hjärtat nästan sprack. :)

Ikväll har vi varit med om nåt så udda att jag nu i efterhand skrattar åt det. Jag och Tuva badade vårt vanliga kvällsbad i badkaret. Hon lekte och plaskade och vi tränade på att stå, att sitta och busade som vanligt. På kanten till badkaret stod Buddha och kikade ner på oss som hon alltid gör. Helst plötsligt tar hon ett jätteskutt ner i badkaret, hamnade under vattnet och ställde sig upp igen. Helt lycklig för att hon också fick vara med och bada. Naturligtvis fick hon inte det utan jag hjälpte henne ur badkaret och tröstade min dotter som blev alldeles paff och skräckslagen av att hunden plötsligt var med. När Buddha var liten badade jag & Ali ofta med henne och jag tror hon saknar det så någon dag här framöver ska jag spola upp ett bad bara för Buddha och låta henne leka lite precis som förr i tiden. ;)

Jo förresten Tuva har fått sitt första brev på posten. Kändes jättekonstigt att det stod hennes namn och min adress på kuvertet. Men samtidigt så blev jag liksom på nytt påmind om att "Fan jag är ju mamma nu!" Hehe...

Sen 15 minuter tillbaka så sover Tuva och nu ber jag till GUD, håller tummarna, önskar det när jag ser en stjärna falla att hon inte vaknar mer förrän det är dags att äta igen. Hon har vaknat massor nu den senaste tiden och inte velat somna förrän framåt sena kvällen.
Kära gode Gud låt henne sova ett par timmar nu...

Kram till er alla mina fina läsare!

//Sussie

Punkfralla och rallybil!

Gud! En vecka till har sprungit iväg och jag hinner inte med. Morgon blir till kväll och dagar blir till veckor i ett sånt tempo att jag snart borde vakna upp, titta mig i spegeln och inse att hela mitt face blivit rynkigt och gammalt. ;)
Hej på er allesammans förresten! Tack för alla era fina kommentarer de värmer och inspirerar mig till att hålla den här bloggen vid liv!

Jag fick sova länge idag. Blev väckt av lillprinsessan klockan 10 och trodde att det var tidig morgon. Var så trött och ögonen kändes som rullgardiner gjorda av bly. Gnäll och skratt blandat i ett sprattel av en liten kropp brevid mig gjorde att min hjärna registrerade att det var dags att kliva upp. Nu sitter jag här i mitt kök och skriver med en pigg Tuva i mitt knä. Hann knäppa några fina bilder av henne innan hon ville upp i famnen. Varsågoda!

Fem och en halv månad gammal har hon hunnit bli och jollret börjar ersättas av massor med skratt och lekar av ljud som lämnar hennes läppar. Tänk vad jag är lyckligt lottad att få dela mitt liv med denna lilla människa. Fortfarande har hon inte väckt mig med gråt ända sen den dagen hon föddes. När hon vaknar så jollrar hon och när jag böjer mig ner över hennes säng så skiner hennes charmiga ansikte upp som en sol. Jag är jävligt kär i mitt barn och det blir bara starkare och starkare.

I onsdags gjorde jag & Tuva en eftermiddagsutflykt till Boden, tillsammans med Jenka och hennes dotter som skulle dit för att få sitt hår klippta. Jag passade på att gå hem till Sandra och hälsa på en liten stund. Där bjöd hon på underbart god lasange och det var fullt hus med trevliga människor att samtala med. Besöket blev en blixtvisit och Jenka hämtade upp mig. På väg hemåt igen brakade helvetet lös i bilen. Tuva började gråta hysteriskt, svetten sprutade i min panna och Jenka fick ratta bilen i värsta rallystil mot ett litet upplyst hus efter vägen. Jag slet av mig jackan i farten, knäppte lös BH:n och försökte lyfta upp min hysteriska dotter fast jag hade glömt att knäppa loss henne från bilstolen. Ja ni förstår ju hur situationen såg ut. Kaos blandat med tårar, svett och en modersinstinkt inte från denna värld. ;)
Hur som helst så fick Tuva amma och blev nöjd igen och resan kunde fortsätta ända hem.

Tuvas pappa ska flytta söderut ett tag. Det känns otroligt bra för mig. För Tuvas del är det nog det bästa som kan hända henne. Det kan bli hans chans att fixa till sitt liv om han bara tar steget och kämpar. Hur som helst så blir jag & Tuva förskonade från hans tonårsfasoner här i Piteå och det var den bästa julklappen i år.

Buddha vägrar fortfarande gå ut om det visar mer än -10. Jag får ont i mammahjärtat att se henne krypa in under nån filt och sova bort vintern. Undrar om hon inte var en björn i sitt tidigare liv? Jag har iallafall köpt henne en t-shirt som hon ska han under sitt täcke. Den är vråålsnygg och rätt så punkig av sig. Se själva:

Men hur snygg den än är så är den varm och praktiskt för henne och täpper till de sista lutspringorna i hennes täcke. Jag har dessutom beställt skor till henne från Obtrack. Inte alls några snygga pjuckor men vattentäta, fodrade och med bra passform för att inte glida av tassarna. Nu har hon allt som går att klä på henne och nu vore det väl ändå konstigt om inte vi skulle kunna gå ut på powerwalk. Jag saknar det mycket men det känns trist att själv bege sig ut 6km och lämna Buddha hemma. Det rimmar illa i min skalle. Klart hon ska med på utflykt hon med. "Det finns i dåliga väder bara dåliga kläder". Buddha kom ihåg det!

Dags att avrunda och få nåt gjort för nu sover lillan sin skönhetssömn!
Puss & kram!

//Sussie