NU är klockan efter midnatt och det är numera 3:e februari men jag skriver det idagform ändå.
Idag fyllde jag 31 år. Det känns helt ok är faktiskt inte så rädd för att åldras mer än att bli rynkig. Det känns inte ok men det är nåt varenda människa går igenom så det är väl bara att gilla läget. Imorse blev jag väckt av en underbart gosig liten madam som kurrade som en liten kattunge, myste in sitt lilla huvud i min famn och kittlade mig i ansiktet med sina små fingrar. Kunde jag ha fått en bättre present på morgonen?
Under dagen har vänner och familjemedlemmar besökt mig och käkat lite tårta och fika. Tack för presenterna Lena och Nattis de var jättefina! Tack för Orkidéen min kära styvpappa! Fatta han köper min favoritblomma i min favoritfärg lila och säger med ett leende att han visste att det var min favorit. Gullisen!
Både Tuva och Buddha kunde inte få nog av alla gäster här hemma. Tuva vandrade från famn till famn och trivdes som fisken i vattnet. Buddha blev klappad och fick vara nära fast hon löser så mycket hår just nu att det gick ett par ark med klisterlappar på hårrullaren. Jag har tyvärr fått stänga ute Buddha från sovrummet just nu eftersom hon löser som en katt nästan och kan inte förstå att sängen är förbjudet område. Jag vill inte att Tuva ska behöva ligga i Buddhas hår för risken är ju att hon kanske utvecklar nån slags allergi mot vovven och då måste jag göra mig av med Buddha. Vilket skulle kännas RUSKIGT tungt. Buddha är en stor del av mitt liv och min lilla familj. Jag har två barn här hemma brukar jag säga.Tre med Smokey som springer i hundhimlen.
Det bästa med livet är att det alltid fortsätter. "Tvingar" en att gå vidare, bearbeta sorger och problem och växa i takt med det. Smokey dog och Buddha flyttade in. Hon ersatte inte honom men hon fann sin egna plats i mitt hjärta. Sen föddes Tuva och med en gång så insåg jag att sorgen efter Smokey fanns kvar, men tyngde mig inte längre. Den hade blivit mer som en saknad och ett varmt och vackert minne. Jag gick igenom det och berikades av två nya själar. Älskar er Tuva och Buddha!
Nathalie har fotat en liten fotoserie på Tuva och på oss två tillsammans. Njut!
Nästa bild förklarar verkligen det jag känner för mitt barn och det hon känner för mig med. Ett team och 100% tillit och förståelse.
//Sussie
Sussie, det där med rynkor.. Alltså, du har ju ett ansikte likt en bäbisrumpa, så du behöver inte oroa dig för det där hörru! :)
SvaraRaderaVad bra att du är nöjd med din dag! Vi ses snart! :) Kram kram!
vilka underbara bilder på Tuva gull...
SvaraRaderaKram