Jag fick ett brev på posten igår från ett företag som hade gjort kreditupplysning på mig för att se om jag var godkänd på att betala beställningen med faktura. Ni kan nog inte ana känslan jag fick när jag såg brevet.
Nu är det äntligen över på riktigt. I och med detta brev så blev jag som vilken annan människa som helst och med samma förutsättningar att få leva framtiden som jag själv drömt om i så många år. Inte har det varit lätt att komma till den här punkten, det tog några år, men nu är jag äntligen i mål. Jag är så överlycklig!
Snart lossnar det för lilla damen här hemma hur man sitter själv. Jag har tränat henne dagligen nu i snart en vecka och det börjar bli stabilt nu. Eftersom hon springer i sin gåstol så mycket så tror jag att hon har tränat upp ryggmusklerna så pass mycket så att hon snart orkar stå också.
Härom kvällen ringde Tuvas pappa och Tuva var på strålande humör. Så de fick prata med varandra i telefonen. Tuva lyssnade på hans röst och det såg ut som att hon kände igen den. Hon log och småbabblade och var väldigt intresserad. När jag tog bort luren så ville hon höra igen. Gulligt faktiskt...
Kylan hänger sig kvar utanför dörren. På tal om dörren så är min helt pajj och det drar in en massa kallluft som kyler ner hela hallgolvet och gör så att vi inte kan vara utan sockor här hemma. Än mindre kan jag låta lillan ligga i blöja en stund och träna på att krypa. Vaktmästaren säger att det inte går att ordna förrän det blir vår ute och det förstår jag ju. Så nu lever vi med två kuddar som "extralist" och det ser såååå snyggt och modernt ut. ;)
Jenka och hennes man bytte köksbord där hemma så jag fick deras "gamla". Var först tveksam till att byta, eftersom jag har lite problem med förändringar men det blev riktigt snyggt. Hade ju ett gammalt fult furubord innan som absolut inte passa till furubordet men nu ser det ut som om allting hörde tillsammans i samma köp. Det blev ett helt nytt kök och jag är så glad att jag gick emot mina "tvångstankar" och vågade mig på en förändring.
Gamla bordet... |
Å så det nya... |
Nya tag och nya målet är 3 kilo så det hoppas jag att jag tar innan Mars månads slut.
Jag har ju bara gått ner och ner och ner så det var dags att det blev ett hopp uppåt så att motivationen till att fortsätta vara kolhydratsskrajj fortsätter och att jag orkar peppa mig själv. Har ju hållt på nu i 8 månader och med reultatet -33.5 kilo så jag ska inte klaga. Hade dock varit betydligt roligare med ett -35.5 resultat istället. ;)
Igår hittade jag igen två bröder som jag hängde med rätt mycket förr i livet. Har inte sett någon av dem på nästan 10 år så det var en glad överraskning och en massa nostalgiska tankar dök upp i minnet och hjärtat....
Dags att avrunda för den här gången för lillan gnäller på golvet och är arg!
//Sussie
Åh vilka fina bilder på din sötnos:-) Helt bedårande..o vad duktig hon är!!
SvaraRaderaSkönt att du blivit av med prickarna nu, jag vet precis hur den lyckokänslan känns:-)
Med vikten så är det klart att det blir lite stopp när man inte har chans att komma ut o röra på sig, jag skulle inte heller gå ut när det är så kallt som ni har det. Här är det nu -10 om dagarna och det klarar man fan inte, men tänk sen när våren börjar titta in, när man kan gå långa o härliga promenader med sin lilla..då börjar det nog rasa igen ska du se;-)
Är det bröderna B du hittat?Har inte sett dem på flera år nu, hoppas de mår bra.
Köket blev jättefint, indiastyle..me like.
Ha det bra o puss till dig o din tjej!
Men åh så gulliga bilder på lilla luvan...och vilket focus hon ser ut att ha då hon lyssnar..gullungen.
SvaraRaderaKram