Vulkanutbrott & Support 213

Hujja det går segt att uppdatera nu. Det märks att sommaren är på väg och att det blir allt mindre tid framför datorn.

I helgen som var så var jag på fest hemma hos Nadia. Fy fabians i gatan så roligt jag hade. Både Mikaela och Lisa (två av mina barndomsvänner) var med på festen och en hel del annat roligt folk. Jag njöt varenda sekund av stämningen, människorna, skratten. musiken och öln såklart. Vi var nog som mest 17 personer i Nadias tvåa och jag lovar att inte en enda mun var ledsen innanför hennes väggar.

Micka & Nadia & jag

Micka & Nadia & Ante & Jag & Alex

Nadia & Jag & Denkan

Jag & Nadia

Tuva hade under tiden tillbringat natten hos min bror och hans fru. Tydligen hade hon varit väldigt ledsen från att jag gick tills hon somnade. Dels var hon missövd och dessutom har hon typ bajsat sönder sin lilla rumpa så det sved och gjorde ont. Natten hade gått bra och hon hade sovit gott och på söndagen hade hon varit som en sol och ätit bulla på barnkalas. Mitt samvete sved för där hade jag haft liksom en av mitt livs roligaste fester och i samma veva hade min lilla dotter varit olycklig hos sin morbror. Det rimmade inte bra i mitt hjärta men nu har jag bestämt mig för att hälsa på dem oftare så att hon vänjer sig vid dem ifall de ska sköta henne fler gånger i framtiden. De är ju ändå hennes gudföräldrar.

Tuva har börjat säga mamma. "Mamamma mamamammma". När Peter skjutsade hem henne så sov hon så gott i bilen och jag lät henne vila middag ute i vagnen på min bro. När hon vaknade och jag gick dit och sa hej så sken hela ansiktet upp på henne och hon började sprattla av iver. Jag bar henne in till sängen där jag klädde av henne ytterkläderna och vi började mysa. Då skrattade lillhjärtat och kröp närmare mig och sa klart och tydligt "Mamma". Jag älskar henne och nu börjar hon bli så fantastiskt härlig att spendera tiden med.

Jäkla sötunge!

Min och Jenkas flygresa till Stockholm är hotad av ett stort askmoln från en skitvulkan på Island. I skrivande stund hoppas jag att vulkanen dränker Island med lava så att hela landet sjunker ner under vattnet och aldrig mer existerar igen. Vi har pratat och längtat i flera månader efter den här resan. Planerat in i minsta detalj vad vi ska göra, äta, uppleva och shoppa. Nu är det aska bland molnen och jag spyr ut lika mycket galla som vulkanen spyr eld. Håll tummarna mina kära läsare att vi tar oss iväg på torsdagmorgon. :)

Det är natt nu och jag måste sova så det får bli ett kort inlägg här på bloggen denna gång men jag hoppas ni alla mår dunderbra och gör saker för er själa som får er att må ännu bättre.

Puss i pannan!

/Sussie