Hej på er allesammans!

Jag ska först börja med att gratulera Nadia & Simon till deras Pebbels! Vackra, söta lilla flickan och Nadia fick genomlida en massa smärta och skit för att få henne. Läkarmissar på hög nivå så med tanke på hur allt gick till så är flickan verkligen ett under och mirakel! Ni kan läsa Nadias blogg som finns länkad under mina bloggar som jag följer.

Snart är det också Mikaelas tur att föda fram sin Vincent och eftersom jag och Micka har varit vänner sen vi var typ 9-10 år så känns det extra speciellt att hon får barn samma år som mig. Vi håller tummarna jag och Tuva och längtar tills vi alla kan ses i framtiden. Stort lycka till nu!

Tuva blir 15 veckor gammal på onsdag. Tänk vad tiden bara rusar iväg och så mycket som har hänt med henne sen hon låg där, skrövlig och ömtålig på mitt bröst minuten efter hon hade anlänt till jorden. Nu har hon nästan börjat skratta,. Alltså ler har hon ju gjort länge men nu börjar det komma små kluckande av skratt och det charmerar mig, smälter mig och får mitt hjärta att slå dubbelslag av kärlek.

Mys med mina änglar på soffan..



Jobbar med armar och ben...

Nu har vi börjat babysim. Så fantastiskt roligt att se Tuva njuta av det varma vattnet och plaska med sina små knubbiga ben när hon övar på mage och på rygg. Hon är så faschinerad av de andra bäbisarna och bara ler och tindrar med ögonen när hon ser dem. Tiden i poolen är 25-30 minuter ungefär men de sista fem minuterna då de andra hade fritt bad så gick vi upp för Tuvas ögon gick i kors. Hon somnade medan jag höll på att klä på henne och sov gott hela vägen hem. Tyvärr har jag inga bilder från badet då det är lite svårt att fota sig själv men nästagång ska jag ta med kameran och be nån av de som står på kanten att plåta litegrann.


Tänkte skriva lite om mig själv. Jag har ju som ni vet gått ner ganska mycket från det jag kom in på BB till dagens dag. Vågen visar -22,6 kg. Jag har som börjat ett nytt liv med mindre portioner, långa promenader och framförallt inget godis, glass, chips och vitt bröd. Ju mer vågen visar - ,desto mer taggad blir jag att fortsätta. Om jag håller dieten ända tills nästa sommar så borde ju en massa kg ha försvunnit. Svårast blir det att hålla igång promenaderna under kallaste vintern, men denna gång ska jag inte ge upp för kylans skull. Bara att klä mig varmt och skönt, bädda ner Tuva och klä Buddha i det varmaste vintertäcket och gå & gå.
Här kommer en bild från BB, dagen efter förlossningen och en bild på hur jag ser ut idag så får ni se skillnaden själva:



Före...



Efter...


Ska strax hälsa på min pappa på sjukhuset. Han är min lilla idol just nu eftersom han trots amputering av båda benen och nedsatt syn i ett öga, ändå är så full av livslust och positivitet. Han har svår diabetes och har haft problem i sina fötter i flera år. Det var det bästa beslutet som tagits att de skulle amputera hans ben. Nu kan han leva utan smärta och gå bättre med proteser i framtiden. Jag har haft väldigt dåligt kontakt med honom ända sen han och mamma gick skilda vägar och nu passar jag på att återfå lite kontakt och lära känna honom lite bättre. :)


Buddha har inte riktigt fattat att hon inte är bäbisen i huset. Hon snor Tuvas nappar och ligger och suger på dem i smyg i sin säng. När jag kommer på henne blir hon skamsen och ser såå skyldig ut. Men det stoppar inte henne från att göra det igen. Sötaste gången jag kom på henne att försöka vara bäbis var härom dagen när jag hittade henne sittandes i Tuvas babysitter framför tv:n. Se själva:

Vi hörs!

Kramar från Sussie & Tuva & lille Buddha